såklart att jag saknar att vara gravid, samtidigt som att det är skönt att äntligen kunna röra på sig igen utan att fastna, svettas, få kramp i ryggen, få kramp i magen, flåsa, ont i benen...
när jag ser tillbaka på min graviditet så är jag faktiskt ganska nöjd, jag och Ludwig hade det bra trots nästan 36 grader varmt under sommaren. visst, jag svettades som en gris trots att jag satt framför fläkten och drack saft med nästan bara is i, och det har aldrig varit så skönt att köra bil med full ac på eller gå och handla och stanna extra länge vid frysdiskarna.
men vi hade det ändå bra jag och mannen i magen, och jag saknar den intima känslan man fick tillsammans. det var ju bara jag och han då, i samspel mot allt annat. jag pratade och spelade musik, han sparkade och dansade salsa till svar. drack jag kallt (vilket jag gjorde mest hela tiden), så fick jag ett knä eller en armbåge i sidan som tack.
ja, bra hade vi det men nu är det ännu bättre. nu får vi mysa, busa och sova tillsammans. jag får se dig le och titta koncentrerat på nya saker du aldrig sett förr. du vill ta dig till nya platser men är än så länge fast där mamma och pappa tycker att du ska vara.
snart kommer du börja krypa, och sen gå. sen är hela världen din, älskade barn! snart så...
längtar redan tills nästa.
