Den senaste tiden har varit uppochner, som den mest galna bergodalbana som man någonsin åkt. Höga toppar av rosa fluff och djupa dalar av kolsvart mörker.
Det är ju livet i sin fulla form. Att slängas mellan lycka och olycka får en att längta efter och uppskatta det fina man har i livet, men ska jag vara riktigt ärlig så hade jag uppskattat om det tog lite längre tid mellan dessa dalar.
Så livet, vi gör en deal du och jag, här och nu. Om jag lovar att inte ta dig för givet och göra vad jag kan för att leva upp till dagens fulla potential - kan du då vara så snäll och hålla topparna höga och dalarna grunda och få? Bara ett litet tag, så jag hinner hämta andan och bygga upp mig själv igen utan att behöva raseras innan grunden är lagd.
Är du med på detta? Tack!
Jag försöker komma igång igen med både lchf och träning. Det kämpas, planeras och bortförklaras som tusan här hemma men jag ska få det att fungera. Jag har ett mål i sikte, världens bästa belöning väntar på mig när jag nått dit. Snart så!
Men jag mår som bäst när jag äter så naturligt som möjligt. Ekologiskt smakar mer och det krävs färre kryddor för att nå dit jag vill.
Att laga mat har aldrig varit så roligt och maken äter det mesta med god aptit och en hel drös med kolhydrater vid sidan om. Är man smal i naturen, så är man.
Nu har jag lyckats lägga lillfisen utan problem. Har blivit bortskämd under makens semester med att få sova mycket, vilket har behövts. Jag är otroligt lyckligt lottad! Nu är hans semester snart slut och vanliga rutiner kickas in igen. Jag välkomnar det nya med öppna armar och öppet sinne, tror jag.
Nej, nu kallar gymmet på mig. Flubbret ska bort och hälsan ska fram.
Ta hand om er så länge!
Kommentera