jag avskyr att räkna dagar när man ser fram emot någonting. det får tiden att stanna upp, dra ut sig och sakta ner något fruktansvärt.
tvärtom är det när man vill att tiden ska ta det lugnt och inte rusa iväg. helt plötsligt får sekundvisaren mr bolts fötter och vips är tre timmar förbi i ett nafs.

nu står man, ena foten vill att tiden ska hoppa ett par dagar framåt på en gång och den andra vill bromsa fort, fort så man inte missar ett enda andetag.

vad jag hade gett för att kunna se in i framtiden...
fram tills dess så tänker jag njuta av att solen strålar samtidigt som luften är krispig och ren. och av min nya kaffe som gör världens (ja du läste rätt), världens godaste kaffe!